villevire

Eftersom bloggvärlden formligen skriker efter inlägg om Karlstorps Camping och livet där, så tänkte jag idag bjuda på ett litet bonusinlägg. Bonus på så sätt att det bryter av min publiceringstakt med nåt inlägg i månaden sådär.

Numera är det lågsäsong på Campingen. Det betyder att gästerna kan räknas på båda händernas fingrar och att man som personal får gå där helt ensam på dagarna och göra massa andra trevliga saker än att välkomna dessa gäster i sin lilla receptionsbur. I veckan tänkte jag att det skulle vara en bra idé att ta in några av campingens soptunnor, rengöra dessa och ställa dem för vinterdvala. Det slutade med att jag var ytterst nära med att bli blind.
För att soptunnorna skulle bli extra rena så bestämde jag mig för att rengöra dem med klor . Klor löser upp smuts och fräter  på ett alldeles förträffligt sätt. Jag ville ju sprida ut kloret jämnt i soptunnorna så jag hällde över kloret i en sprejflaska och sprejade tunnornas insida. När jag senare var klar med rengöringen så tänkte jag hälla tillbaka kloret i dess vanliga flaska, jag insåg att det kanske inte var så smart att låta det vara klor i en flaska med etiketten "badrumsrent" då man sprutar lite varstans och överallt med en sådan flaska. Jag skruvade av sprejkorken och drog upp locket med tillhörande slang ur flaskan. Dock var jag lite oförsiktig och råkade dra ur slangen lite snett. Så när flaskan tog slut för slangen, svichade slangen till och skvätte en droppe klor som träffade mitt öga så perfekt att jag önskar att alla antiallergi-ögondroppar jag tar hade träffat lika perfekt. Då blir man lite paff.
Om nu kloret löser upp smuts ganska hyggligt när det är utspädd med ungefär en deciliter i fem liter vatten, vad händer då med mitt öga när det träffas av en droppe outspädd klor? tänkte jag. Den slutsats jag hastigt drog av detta var att jag kanske borde göra nåt åt situationen.  Det sved ju lite, om inte annat.
Så jag rusade in på toan och sköljde ögat så mycket jag kunde, först i handfatet, sedan i duschen. Så jag klarade mig faktiskt utan några större skador.
Det jag ville säga med den här lilla historien är att campingar är en mycket farligare arbetsplats än många tror...

Men på söndag är det slut, då stänger campingen. Framför mig har jag då ca 300 just nu totalt oplanerade dagar. Spännande. Inte riktigt ett helt år, nä, för till campingen får jag nog komma tillbaka även nästa sommar, om det nu skulle bli så, men i sina ljustaste stunder så tror jag att campingen är ett av Sveriges, låt säga, 10 bästa sommarjobb.

Katt åt glödlampa - Lös i magen.