Gammal är äldst
Dessutom har ju Uffe vett att använda elguran, något som inte Winnerbäck har förstått att han ska göra om han ska ta ett steg till mot bättre livemusik. Som det är nu så har Winnerbäck placerat sig i någon sorts tjejrock-genre. Han vägrar släppa ifrån sig den akustiska gitarren och tappar möjligheterna till gnidande gitarsolon och sköna riff.
Det enda område där Winnerbäck kan mäta sig med Lundell på är texförfattandet ( ta bara första versen i Söndermarken t.ex, det går inte att träffa mer mitt i prick än så) men det går inte att bara producera depressiva vardagsklidringar om hösten i all evighet utan det måste komma en riktiningsförändring nån gång när idéerna sinar. Och vad har texterna för betydelse på en utomhuskonsert på brottet inför halvberusade non-hardcorefans? Nä, då vill vi istället ha rivig rock med gnällande elgitarrer.
Tyvärr så har Lundell sagt till tidningar att han kanske är på sin sista turné, något som han i och för sig har sagt ganska många gånger tidigare också, men om det skulle vara så så ber jag Uffe ändå: "Kom tillbaka nästa sommar också för då är jag med all säkerhet innanför stängslet!"
Musikaliskt solsting?
Efter att ha varit omgiven av turister som bor i äckliga tygkokonger på campingen de senaste somrarna har jag lärt mig en hel del om campinglivet. (Kanske tillräcklig för att aldrig komma på tanken att campa själv). Bland annat har jag noterat den genomsnittliga camparens packningslista. På den kommer inte stormkök och regnkläder särkilt högt utan listan över det absolut mest nödvändiga ser snarare ut så här:
1. Öl.
2. Brassestol att sitta i medan man intager det på plats ett.
3. En musikanläggning att använda under tiden man sysselsätter sig med plats två.
Tyvärr missbrukas dessa musikanläggningar allvarligt och då menar jag inte att det endast krävs en ljudnivå strax över det hörbara för att göra campingchefen galen och få honom att skrika på diverse sommarjobbare att de genast ska göra stereon till containerinnehåll. Nä, jag menar det som spelas på dessa musikanläggningar under sommaren.
Lika säkert som att myggen kommer varje sommar så tvingas man också att stå ut med en s.k. sommarplåga från midsommar till skolstarten ungefär. I år har detta fasansfulla fenomen slagit alla rekord i smaklöshet då sommaren har ackompanjerats av ett missfoster till musik i "Boten Anna".
Och det har sett nästan lika illa ut tidigare somrar också; Hej Hej Monica, Ingen vill veta var du köpt din tröja och den där låten som går typ "maaahhhhaaaa haaa, maaahheeeaaaaa hiiiii, maaahhheeeaaa haaahaaa" är ett urval bland lågvattenmärkenena.
Annars hade man ju vissa förhoppningar om att sommarens superhit skulle bli "I'm From Barcelona", en skön, trallvänlig glädjespridare. Men nä. Inte heller blev det någon VM-låt att minnas då Tomas Ledin hade tappat fantasin och Sverige virrade bort sig mot Tyskland. Kommer det någonsin att komma en ny "När vi gräver guld i USA"?
Winnerbäck har potentialen att skapa sommarhits men fortsätter att skriva deppsånger och gömma undan elgitarren alldeles för mycket.
Istället blev det en datorproducerad bebistechnolåt gjord av en kille framför PC:n. Och dessutom är han från Halmstad. Skäms nästan.
För er som föredrar att lyssna på riktig musik dvs. sånt som är gjort av människor som spelar på instrument, följer här en lista över underbart somriga låtar, förutom ovan nämnda I'm From Barcelona:
1. Högtryck - Ulf lundell
2. Love Generation - Bob Sinclair
3. Waitin' On A sunny Day - Bruce Springsteen
4. Äppelbo Gånglåt (Inne i huvudstaden, bara så ni vet...)
5. Sjösala Vals - Evert Taube
6. John Henry - Pete Seeger/Bruce Springsteen
Annars är väl det enda man kan göra att hoppas på bättring till nästa sommar och hoppas att Boten Anna-sjukan och det musikaliska soltstinget försvinner när nästa sommarregn faller, även om det inte verkar hända än på ett bra tag.
Turisttokar
Nyligen hade vi ett tjejgäng från Stockholmsförorten Uppsala på Campingen. De var helt överväldigade av Tylösands...öhhh...sand(?) och vatten. Dessutom går ju solen ned i vattnet här på västkusten vilket den ju inte gör på Sveriges baksida. De sa att det kändes som att var utomlands på någon tropisk ö typ.
Nu vet ju vi som har koll på Halmstad, vilket inte alla turister har - tro mig, idag var det en kille på campingen som trodde Tylösand var en stad - att Tylösand inte är i närheten av så vackert som vissa andra smultronställen längs med kusten. Grötvik till exempel måste ju vara en av Sveriges tre vackraste badplatser, det får ju Tylösand att framstå som ett ghetto.
En av Uppsalatjejerna hade visst frågat på sin blogg om det var någon som kunde ta ett vackrare foto än det hon tog en sommarkväll i Tylösand, 100 kr blir det till den som gör det. Kommer jag bara ihåg kameran nästa gång jag kvällsbadar i Grötvik kan du sätta in pengarna på mitt konto, Kristin! Kristallklart vatten, guppande båtar, små röda stugor och underbar utsikt över Båstadsbukten. Här är förresten addresen till hennes blogg med fotot: kickilina.blogg.se
Vi behöver ju dock inte tala om för turisterna var Grötvik ligger, det får gärna vara fritt från plastlåde-smålänningar och tygkokongs-stockholmare.
Väntar bara på att Lasse Åberg ska göra en ny Stig-Helmerfilm om campinglivet, det hade ju varit suveränt, hittils är den enda värdiga filmen Sunes Sommar. Klockren.
Management by fear
Karlstorps Camping är det sista alternativet att stanna på för allt folk över 25, hit kommer de när det är fullt på alla andra campingplatser man kan ta sig till Tylösand ifrån utan att ha solsting redan innan man kommer till stranden. För folk under 25 - de som kallas för ungdomar är det det enda alternativet på ett avstånd till Tylösand mindre än det de själva troligen redan bor på.
Hursomhelst så är Karlstorps Camping en mycket bra arbetsplats på många sätt och vis; vi har bra arbetstider, nära till jobbet för mig, OK lön, trevliga arbetskamrater och iallafall inte mördande tråkiga arbetsuppgifter. Man får träffa en hel del spännande folk och endast gud vet hur många söta tjejer det bor där ibland.
Tyvärr tyvärr, finns det en ynka person som drar ned betyget på campingjobbet till en nivå strax under kinesiskt fabriksarbete med 10 öre / timmen; vår chef. Vad jag tycker om honom vågar jag inte skriva här men hans handlingar mot personalen nådde nya bottennivåer i veckan men förvånad och överaskad är det sista jag är. Jag tänker inte nämna namnet på denna av samtliga i personalen ohyggligt oomtyckta person men hade han inte varit just våran chef så hade vi med ungdomlig respektlöshet visat vad vi tycker för längesedan.
Dock är det inte mycket att göra åt saken, tjäna pengar måste man och sommarjobb växer inte på träd.
Att beskriva hans uppförande låter sig inte göras via ord och att nämna några av hans totalsågningar till utskällningar under de senaste somrarna vore att peka ut honom för mycket.
Det lär nog bli läge att återkomma till Karstorps Camping vid senare tillfälle då mycket av mitt sommarlov spenderas där, livrädd för att bli kränkt och oskyldigt utskälld inför småläningar boende i små plastlådor.
Blogg
Dessutom, hur hinner man blogga? Snacka om att skapa sig mer arbete, som om man inte redan hade nog.
Den enda förhoppningen jag har med den här bloggen är inte att folk ska läsa den, utan att det inte ska bli en småfjantig dagbok. Istället ska jag iallafall försöka skriva om saker som andra kan tycka vara intressant om någon mot all förmodan skulle få för sig att läsa.