villevire

På gymmet idag träffade jag en kille som jag läste franska tillsammans med förra året. Då han är ett år äldre så tog han följdaktligen studenten i somras. Sedan dess hade det hänt en hel del med honom.   Han berättade för mig att han hade blivit religiös när han hade varit på någon sorts kristet möte. Helt frälst hade han blivit och hade uppenbarligen hittat jesus inom sig just den dagen. I somras hade han varit i Tyskland och Rumänien där han på religiösa träffar varit med om när folk hade blivit "helade". Han berättade om en flicka som hade fått synen tillbaka och om folk vars för korta ena ben hade växt ut endast tack vare bön. 
Jag trodde först att han drev med mig, han är en sådan som ser allt annat än religiös ut, men jag tror inte att han gjorde det. Han predikade en stund  för mig, om hur Adam & Eva hade skilt människan från gud och om hur Jesus hade tagit på sig människornas synder och offrat sig till gud.
Nu är det som så att jag är väldigt skeptisk till religion i allmänhet, och är inte det minsta troende själv, men jag tycker ändå man ska vara öppen för vad andra har att säga, så jag stod kvar och lyssnade på honom. Särskilt så här i juletider kändes det helt rätt, man får ju trots allt inte glömma bort varför vi firar jul.
När jag skulle gå så undrade han om jag inte hade ont någonstans. Och eftersom jag har haft ont i ett knä sedan jag vred till detf ör några veckor sedan, så sa jag det.
"Får jag be för dig?" frågade han då. Tja, det kan ju vara värt ett försök, tänkte jag, man vet ju inte förrän man har testat. Så han tog med fingertopparna på mig samtidigt som han bad till gud om heling för mitt knä. Efteråt frågade han om jag inte kände liksom ett elektriskt fält i knät. "Nja, det vill jag inte påstå, men det kanske kommer", svarade jag. "Jo, vissa känner ingenting när man ber, men så vaknar de på natten och så knakar det i ryggkotorna och de blir botade".
Vi får väl se hur knät känns dagarna framöver, slutar det göra ont lär man väl börja fundera lite...Om inte annat så är det väl det ultimata julstämningshöjaren om Jesus och Gud botar mitt knä.

Annars så måste jag tyvärr meddela att julstämningsbarometern sjönk i veckan, den är nog omvänt proportionell mot temperaturen (i Kelvingrader). Detta trots att vi var och handlade gran igår (en riktigt fin en), julklapparna är fixade och det ligger en gigantisk skinka i kylskåpet. Ska julstämningsbarometern komma över godkändnivån får den allt göra en duktig spurt nu.
_{**************************Man undrar varför det säljs gröna barrträd och hur man kunde
^{***************************missa att röd rock och skägg blev på modet så snabbt.}
Tomten är död}-----------------------------------^------------------------------------------------_{Tindrande ögon och blänkande julgranskulor.}

Avslutningsvis del två i min vett och etikett-bok för MSN. Dagens fråga är: Hur väl ska man känna en person för att lägga till denna på MSN? Ska man ha pratat live först? Eller är det fritt fram att tränga sig på vem som helst?