villevire

Campingsäsongen är totalslut. Idag när jag kom till jobbet så var där sju husvagnar och två tält. Inte mycket fylldes det på under eftermiddagen heller. Men det var iallafall väldigt kul att se ungdomarnas miner när de kom, tydligen hade de hört att det brukar vara värsta hålligånget på campingen.

- Öhhh....Hej...Här var det tomt...Öhhh...Vi har hört att det brukar vara fett röj här...För det här är väl en ungdomscamping...?

Sedan brukar dialogen fortsätta ungefär så här, gästen pratar ibland skånska eller stockholmska men 75% är från Linköping eller Jönköping:
- Jo, det stämmer, vi är en ungdomscamping på så sätt att vi tar emot undomar. Men det betyder inte att det ska vara en massa liv för det...
- Jaja...Öhhh...Vi skulle vilja ha plats för ett tält...Öhhh...Vad kostar det det...?
- 180 kronor per tält och natt. Så, har ni campingkort?
- Va...? Öhhh... Campingkort...? Öhhh...vad är det...? ÖH! (Skriker till sin kompis som sitter i bilen) Pelle, har vi nåt campingkort?! (Nåt campingkort har de förstås inte, det har inga rookiecampare.)
- Campingkort måste ni ha för att bo här och på de flesta andra svenska campingplatser. Det kostar hundra kronor och jag kan göra ett tilfälligt här och nu.
- Jaja, vi får väl ta ett sånt då... (Ibland händer det att gästen blir lite misstänksam och frågar vad kortet ska vara bra för. En av anledningarna enligt SCR (Svensk Camping- och stugföretagares riksförbund) är att det underlättar vid in- och utcheckning. Så fan heller. Incheckningarna tar tre gånger så lång tid eftersom vi får skriva campingkort till alla förstagångscampare varje gång.)
- Legitimation, tack.
Sedan får man skriva. Allt för hand. Först campingkort och sedan incheckningsslippen. Namn och adress. Ni anar inte vad många hopplöst knepiga gatunamn det finns in Sverige. Sedan har man sin inarbetade ramsa som man drar för alla gäster. Efter ett antal hundra incheckningar så går det rätt mycket på rutin. Har självklart också en engelsk version också men den besparar jag er.
- Vi har tältplatser för ungdomar här i skogen (pekar på kartan) och på fältet...bla...bla...bla...Servicehus där borta...blablabla...Butik och kök där...blabla. Det ska vara tyst här klockan 23, musiken avstängd och rösterna dämpade...
Gästen flinar och kollar konstigt på en.
- Va? Får man inte ens spela lite. Vi trodde det här var en ungdomscamping? Funkar det verkligen?
Gästen flinar ännu mer men ser lite ledsen ut.
- Det gör det, annars blir vakterna tjuriga. De är hemskt griniga och om ni spelar efter elva så åker ni ut morgonen efter. Annars var det allt jag skulle säga. Det blir hundra kronor för campingkortet nu men campingavgiften betalar ni när ni checkar ut.

Är numera rätt trött på den här dialogen. Ska bli skön att slippa.

För mindre än två månader sedan hade vi introduktionsdag på campingen, det var då lika tomt där som det är nu. Väldigt trist, även om man är trött på att jobba, att campingsäsongen (och därmed även sommaren på nåt sätt) bara varar i ungefär en och en halv månad. Sommaren är kort sjunger Ledin och det är väl klart att den blir kort om man gör den kort för visst tillåter vädret camping (och sommar) längre än bara juli.
Själv har jag bara tre dagar kvar på campingen. Man ser så mycket fram mot att arbetet tar slut så att man nästan glömmer att skolan börjar dagarna efter. Sedan blir det väl som vanligt att lärarna som har haft sin tio veckors lärarsemester tror att eleverna är lika utvilade och som de själva är. - Men icke, för de flesta av oss har jobbat större delen av lovet för att hinna tjäna så mycket pengar det bara går och ä allt annat än sugna på att behöva anstränga sig. Dessutom utan att få lön för det.